Sök:

Sökresultat:

3330 Uppsatser om Enskilda vägar - Sida 1 av 222

Hur de enskilda musiklÀrarna i Kulturskolan anpassar sin
undervising efter de enskilda högstadieeleverna

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklÀrarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen trÀffar och undervisar sina elever individuellt en gÄng i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande pÄ hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsÀttningar och behov. Pedagogerna kan anvÀnda sig av ett anpassa material, se om eleven har svÄrigheter att lÀra in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan Àven se till elevernas olika inlÀrningsstilar och vÀla en undervisningsmetod som passar till elevens inlÀrningsstil..

Marknadsföring av primÀrvÄrd - en realitet till följd av vÄrdvalsinförandet?

Vi vill med vÄr uppsats studera hur införandet av vÄrdval pÄverkar marknadsföringen inom primÀrvÄrden för bÄde landstingen och de enskilda vÄrdenheterna. VÄra resultat pekar pÄ att landstingen kan ses som informationsspridare, medan de enskilda vÄrdenheterna nu mÄste börja marknadsföra sig för att bli ett attraktivt alternativ pÄ marknaden. Specialisering, samt ett utvidgat tjÀnsteerbjudande, tror vi kan komma bli viktigt för de enskilda vÄrdenheterna vid ett vÄrdvalsinförande..

Jag trivs bÀst i öppna landskap? : Personlighetens samverkan med arbetstillfredsstÀllelse i enskilda kontor repektive kontorslandskap

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsstÀllelse har lÀnge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsstÀllelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkÀtundersökning.  Denna genomfördes pÄ tvÄ olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsstÀllelsen genom egenkonstruerade frÄgor. Fokus nÀr personlighet undersöktes var dimensionen utÄtriktning. Sammanfattat visar resultatet pÄ en hög arbetstillfredsstÀllelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jÀmfört med kontorslandskap.

Att jobba i motvind? : Enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relationer

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..

RÀttslig reglering av enskilda vÀgar med fokus pÄ kostnadsansvarets utformning och tillÀmpning

De enskilda vÀgarna utgör ungefÀr 75 % av alla vÀgar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanlÀggningarinnehÄller vÀgar. Drift och underhÄllskostnader för enskilda vÀgar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanlÀggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfÀllighetsföreningarför vÀgÀndamÄl fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 dÀr tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts pÄ frÄgor som rör enskilda vÀgar och kostnader, ersÀttningarsamt Àndrade förhÄllanden för dessa. Ett antal samfÀllighetsföreningar för vÀgÀndamÄlhar undersökts och kontaktats för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmÀnhet anses som rÀttvist. I hÀlften av föreningarna hadeförutsÀttningarna Àndrats pÄ sÀtt som gjorde att andelstalen Àndrades.

Kunskapsspridning via intranÀt - en fallstudie av SEB Enskilda Banken

Företag har börjat inse att deras samlade kunskap blivit allt viktigare, vilket vÀcker ett intresse för att studera hur ett kunskapsintensivt företag utnyttjar sitt intranÀt för kunskapsspridning. För att belysa denna problemstÀllning utnyttjas SEB Enskilda Banken i Malmö som fall. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att utreda i vilken utstrÀckning SEB:s intranÀt pÄverkar spridningen av kunskap pÄ SEB Enskilda Banken i Malmö.I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Undersökningen bestÄr av en fallstudie pÄ SEB Enskilda Banken i Malmö. Insamlingen av data har frÀmst skett genom personliga intervjuer med förvaltare och chefer inom enheten.

Föroreningen av Östersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

FörvÀntningar pÄ enskilda skogsÀgare : betrÀffande ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande

Skogsbruket i Sverige har under Ärhundraden varit en viktig framgÄngsfaktor för enskilda skogsÀgare, samhÀlle och skogsindustri. Skogen Àr en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjÀnster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri stÄr för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige Àr en vÀrldsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvÀrde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag Àgs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsÀgare (LRF Konsult SkogsbyrÄn, 2010). Intresset för att Àga skog har ökat, dÄ privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt lÄngsiktig investering.

Kortsiktig omsÀttning och avkastningar-En studie pÄ enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsens A-lista

VÄr studie bygger pÄ artiklarna ñ€Fads, Martingales and Market efficiencyñ€ och ñ€Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returnsñ€ och Àr ett replikat av dessa. Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan förÀndringar i aktieomsÀttningen och veckoavkastningar för enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsen..

"Man kan inte vara en glad amatör lÀngre" : Om resultatmÀtning, lÀrande och legitimitet bland bistÄndsorganisationer

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.

Kampen mellan liten och stor : En jÀmförande studie i hur en enskild detaljhandlare kan differentiera sig mot en professionell kedja

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo Ären prÀglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har frÀmst varit de stora kedjornas expansion och tillvÀxt inom framförallt sÀllanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats Àr dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och pÄ sÄ sÀtt kunna konkurrera mer rÀttvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jÀmfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja Àr en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom omrÄdet Àr av stor vikt.

Kortsiktig omsÀttning och avkastningar-En studie pÄ enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsens A-lista

VÄr studie bygger pÄ artiklarna ?Fads, Martingales and Market efficiency? och ?Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returns? och Àr ett replikat av dessa.Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan förÀndringar i aktieomsÀttningen och veckoavkastningar för enskilda aktier pÄ Stockholmsbörsen..

?SÄ lÀnge de bara sitter dÀr helt tyst Àr det ju inga problem? : En kvalitativ studie om enskilda personers Äsikter kring tiggeri

Tiggeri Àr ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhÀlle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och Äsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar pÄ detta syfte utgick vi frÄn en kvalitativ metod och har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer samt tvÄ samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring vilka Äsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.VÄrt resultat visade att det fanns mÄnga tankar och Äsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta kÀnslor. De gemensamma Äsikterna som framkommit Àr att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren vÀcker bÄde kÀnslor och ett ifrÄgasÀttande om dennes Àrlighet.

Miljöstrategisk jÀmförelse mellan tvÄ reningsmetoder för enskilda avlopp

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Enskilda avlopp : Ett kommunalt ansvar?

Vattnet Àr en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag anvÀnds vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. UtslÀpp av nÀringsÀmnen i för stora mÀngder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gÀller framför allt utslÀpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartlÀggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka ÄtgÀrder de vidtar, samt hur mÄnga enskilda avlopp det finns. För att ta reda pÄdetta skickades en enkÀt och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanstÀlldes dessa.

1 NĂ€sta sida ->